Astma är en sjukdom i luftvägarna som försvårar andningen och som ofta ger hosta. Om man har rätt medicinering så kan man räkna med att få minskade besvär. Astma drabbas såväl vuxna som barn och det finns mycket forskning inom astma, vilket underlättar när man drabbas och behöver hjälp. Oavsett vad det är som utlöser din astma så finns det både mycket kunskap inom ämnet och bra läkemedel, så man kan räkna med att få bra hjälp. Tillgängliga Astma mediciner online Visa alla tillgängliga astma behandlingar Om astma I Sverige har cirka 800 000 personer astma och av dessa har cirka 50 000 svår astma. De flesta fallen av astma finns i norra Sverige där det är en stor skillnad procentmässigt jämfört med södra delarna av landet. I procent är det runt 10 % av de vuxna i landet som har astma och cirka 7 % av Sveriges barn är drabbade. Det är främst i I-länder som astma är vanligt förekommande. Man delar in astma i två huvudtyper vilka är: Allergisk (utlöses om man är överkänslig mot någon eller några allergener som pollen, kvalster eller pälsdjur). Detta är den vanligaste formen av astma hos barn och ungdomar. Icke-allergisk (utlöses av exempelvis kall luft, vissa läkemedel, avgaser eller tobaksrök). Detta är den vanligaste formen av astma hos vuxna. Astma innebär att luftrören är kroniskt inflammerade och det som händer är att de glatta musklerna i luftvägarna drar ihop sig i kramp. Luftvägarna hos den person som drabbas blir trånga, luftflödet ges mindre passage och andningen blir mycket tung. När man andas ut är andningen kort och pressad och det ger ett pipande/väsande ljud. Utöver detta så bildas samtidigt segt slem och slemhinnan svullnar. Detta framkallar hosta. Astmaanfall är inte likadana för alla och man upplever inte exakt likadana anfall varje gång. Många beskriver det som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet eller som om ett band dras åt kring bröstkorgen. Det krävs stor ansträngning för att få luft och kunna andas och detta leder till att man förbrukar mer syre och mer koldioxid produceras. Om man har ett mycket svårt anfall av astma så kan man drabbas av hypoxi (syrebrist). Astma kan inte botas och faller därför inom ramen för kroniska sjukdomar, men ofta blir symptomen betydligt mer lindriga vid vuxen ålder om man drabbas som barn. Symptom Bland de vanliga symptomen på astma finns följande: Anfall av andnöd Andning med pipande/väsande ljud Långvarig hosta när du blir förkyld Långvarig hosta utan anledning Andnöd och hosta när du anstränger dig fysiskt Om man misstänker att man har astma ska man kontakta en vårdcentral och för sjukvårdsrådgivning ska du ringa 1177. Om det är så att du får svårt att andas så måste du genast uppsöka en akutmottagning. Är det så att du har medicin som inte hjälper och du får svårt att andas trots medicin är det samma sak som gäller. Om du skulle få mycket svårt att andas måste du genast ringa 112. Hur du minskar dina besvär Det finns många olika saker som du kan göra för att må bättre på egen hand. Den första regeln för att må bättre när det kommer till astma (och det mesta annat också, för den delen) är att undvika att röka. Detta är oftast lättare sagt än gjort, men det brukar gå lättare för personer som drabbas av svårigheter med andningen. En annan sak man ska undvika är det man är allergisk mot. Det finns många smarta sätt att undvika exempelvis pollen, så det är bara att ta del av andras tips och förslag, oavsett om det handlar om pollen, katter eller någonting annat. Man kan också skaffa en egen PEF-mätare så att man kan kolla själv hur det ser ut med värdena. En annan sak man ska undvika är att ta läkemedel innehållande acetylsalicylsyra. Vilka undersökningar görs? När du går på ditt första läkarbesök så berättar du först och främst för läkaren om de besvär du upplever. Läkaren frågar även när du upplever besvären som mest och om du kan se någon särskild anledning. Efter att du har svarat på frågor från läkaren så gör hen en kroppsundersökning där det undersöks hur dina lungor fungerar. Detta kan undersökas på ett flertal olika sätt, men de vanligaste är spirometri och PEF-mätare. Utöver ovan nämnda så finns det även andra sätt på vilka man undersöker lungfunktionen och de undersökningar som finns är följande: SPIROMETRI: Med denna metod mäter man hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. PEF-MÄTNING: Detta är ett sätt att mäta hur mycket luft som kan blåsas ut vid en utandning. REVERSIBILITETSTEST: Detta test undersöker om dina luftrör vidgas av läkemedel och görs oftast på en vårdcentral. BEHANDLINGSFÖRSÖK: Beroende av de andra testen visar så kan få göra ett behandlingsförsök där man får pröva kortison. ANSTRÄNGNINGSTEST: Detta test görs för att kolla om du får besvär främst när du anstränger dig. TEST AV LUFTRÖRENS KÄNSLIGHET: Ett sätt att mäta hur känsliga slemhinnorna är. NO-MÄTNING: Du har mer kväveoxid (NO) i luften som du andas ut om du har en inflammation i luftrören. ALLERGITEST: När du utreds för misstänkt astma görs också en allergiutredning som består av ett pricktest eller ett blodprov. Behandling Det finns olika typer av behandling av astma, men det vanligaste är att man får en kombination av kortison och luftrörsvidgande läkemedel (både snabbverkande och långverkande). De läkemedel som används vid astma inhaleras vanligtvis genom munnen och detta sker med hjälp av inhalatorer. Målsättningen med behandlingen, och alltså vad man kan förvänta sig efter det att man börjat en behandling är, enligt 1177, följande: Du ska inte ha några astmasymptom Du ska inte hindras av astman i ditt liv Du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel Du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel Ditt lungflöde ska vara som normalt
