Astma

Astma är en sjukdom i luftvägarna som försvårar andningen och som ofta ger hosta. Om man har rätt medicinering så kan man räkna med att få minskade besvär.

Astma drabbas såväl vuxna som barn och det finns mycket forskning inom astma, vilket underlättar när man drabbas och behöver hjälp. Oavsett vad det är som utlöser din astma så finns det både mycket kunskap inom ämnet och bra läkemedel, så man kan räkna med att få bra hjälp.

Tillgängliga Astma mediciner online

Visa alla tillgängliga astma behandlingar

Om astma

I Sverige har cirka 800 000 personer astma och av dessa har cirka 50 000 svår astma. De flesta fallen av astma finns i norra Sverige där det är en stor skillnad procentmässigt jämfört med södra delarna av landet.

I procent är det runt 10 % av de vuxna i landet som har astma och cirka 7 % av Sveriges barn är drabbade.

Det är främst i I-länder som astma är vanligt förekommande

Man delar in astma i två huvudtyper vilka är:

• Allergisk (utlöses om man är överkänslig mot någon eller några allergener så som pollen, kvalster eller pälsdjur). Detta är den vanligaste formen av astma hos barn och ungdomar
• Icke-allergisk (utlöses av exempelvis kall luft, vissa läkemedel, avgaser eller tobaksrök). Detta är den vanligaste formen av astma hos vuxna

Astma innebär att luftrören är kroniskt inflammerade och det som händer är att de glatta musklerna i luftvägarna drar ihop sig i kramp. Luftvägarna hos den person som drabbas blir trånga, luftflödet ges mindre passage och andningen bli mycket tung. När man andas ut är andningen kort och pressad och det ger ett pipande/väsande ljud. Utöver detta så bildas samtidigt segt slem och slemhinnan svullnar. Detta framkallar hosta.

Astmaanfall är inte likadana för alla och man upplever inte exakt likadana anfall varje gång. Många beskriver det som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet eller som om ett band dras åt kring bröstkorgen. Det krävs stor ansträngning för att få luft och kunna andas och detta leder till att man förbrukar mer syre och mer koldioxid produceras. Om man har ett mycket svårt anfall av astma så kan man drabbas av hypoxi (syrebrist).

Astma kan inte botas och faller därför inom ramen för kroniska sjukdomar, men ofta blir symptomen betydligt mer lindriga vid vuxen ålder om man drabbas som barn.

Symptom

Bland de vanliga symptomen på astma finns följande:

• Anfall av andnöd
• Andning med pipande/väsande ljud
• Långvarig hosta när du blir förkyld
• Långvarig hosta utan anledning
• Andnöd och hosta när du anstränger dig fysiskt

Om man misstänker att man har astma ska man kontakta en vårdcentral och för sjukvårdsrådgivning ska du ringa 1177. Om det är så att du får svårt att andas så måste du genast uppsöka en akutmottagning. Är det så att du har medicin som inte hjälper och du får svårt att andas trots medicin är det samma sak som gäller. Om du skulle få mycket svårt att andas måste du genast ringa 112.

Hur du minskar dina besvär

Det finns många olika saker som du kan göra för att må bättre på egen hand. Den första regeln för att må bättre när det kommer till astma (och det mesta annat också, för den delen) är att undvika att röka. Detta är oftast lättare sagt än gjort, men det brukar gå lättare för personer som drabbas av svårigheter med andningen.

En annan sak man ska undvika är det man är allergisk mot. Det finns många smarta sätt att undvika exempelvis pollen, så det är bara att ta del av andras tips och förslag, oavsett om det handlar om pollen, katter eller någonting annat.

Man kan också skaffa en egen PEF-mätare så att man kan kolla själv hur det ser ut med värdena. En annan sak man ska undvika är att ta läkemedel innehållande acetylsalicylsyra.

Vilka undersökningar görs?

När du går på ditt första läkarbesök så berättar du först och främst för läkaren om de besvär du upplever. Läkaren frågar även när du upplever besvären som mest och om du kan se någon särskild anledning.

Efter att du har svarat på frågor från läkaren så gör hen en kroppsundersökning där det undersöks hur dina lungor fungerar. Detta kan undersökas på ett flertal olika sätt, men de vanligaste är spirometri och PEF-mätare.

Utöver ovan nämnda så finns det även andra sätt på vilka man undersöker lungfunktionen och de undersökningar som finns är följande:

• SPIROMETRI: med denna metod mäter man hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går (det är så att det är svårare att blåsa ut luft snabbt om luftrören är trånga). Denna undersökning görs ofta på vårdcentral och man blåser i ett munstycke som är kopplat till en spirometer. Denna apparat används både för att undersöka om en patient har astma, andra luftvägsbesvär eller KOL. Man kollar även hur sådana saker som rökning eller läkemedel påverkar.
• PEF-MÄTNING: detta är ett sätt att mäta hur mycket luft som kan blåsas ut vid en utandning. Man blåser så hårt man kan i ett rör och detta rör leder till en mätare som registrerar luftflödet. PEF-värdet blir lägre vid astma. Man mäter ofta sitt PEF-värde under 14 dagar, så man tar med sig mätaren hem och mäter en gång på morgonen och en gång på kvällen.
• REVERSIBILITETSTEST: Detta test undersöker om dina luftrör vidgas av läkemedel och görs oftast på en vårdcentral. Det går till som så att man först mäter lungfunktionen med spirometri, sedan får man andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och 15 minuter senare mäts lungfunktionen på nytt. Är det så att det blir ett mycket bättre resultat efter att man tagit läkemedlet så tyder det på att man har astma.
• BEHANDLINGSFÖRSÖK: Beroende av de andra testen visar så kan få göra ett behandlingsförsök där man får pröva kortison. Man får andas in det varje dag i 3-6 månader eller så får man kortisontabletter i 2-3 veckor.
• ANSTRÄNGNINGSTEST: Detta test görs för att kolla om du får besvär främst när du anstränger dig om det är så att de andra undersökningarna ser bra ut och inte indikerar att du lider av astma, trots att du misstänker att så är fallet. Detta test går till som så att man mäter lungfunktionen med spirometri och därefter får man anstränga sig intensivt under 6 minuter (exempelvis springa på löpband eller liknande) och sedan mäter man med spirometri igen.
• TEST AV LUFTRÖRENS KÄNSLIGHET: Ett sätt att mäta hur känsliga slemhinnorna är. Man andas in ett ämne som irriterar luftrören och gör så att de dras ihop. Efter det så mäts din lungfunktion och hur denna förändras när man andas in mer av det irriterande ämnet. (Oavsett om du har astma eller inte så kommer du att reagera på detta ämne, men har du astma så blir det en kraftigare reaktion).
• NO-MÄTNING: Du har mer kväveoxid (NO) i luften som du andas ut om du har en inflammation i luftrören, som man har vid astma. Man mäter därför mängden kväveoxid i utandningsluften med hjälp av en apparat.
• ALLERGITEST: När du utreds för misstänkt astma så görs också en allergiutredning som består av ett pricktest eller ett blodprov. För att man ska räknas som allergisk krävs det att man får utslag både på testet och att man får symptom när man kommer i kontakt med de som gav utslag i testet.

Behandling

Det finns olika typer av behandling av astma, men det vanligaste är att man får en kombination av kortison och luftrörsvidgande läkemedel (både snabbverkande och långverkande). De läkemedel som används vid astma inhaleras vanligtvis genom munnen och detta sker med hjälp av inhalatorer.

Målsättningen med behandlingen, och alltså vad man kan förvänta sig efter det att man börjat en behandling är, enligt 1177, följande:

• du ska inte ha några astmasymptom
• du ska inte hindras av astman i ditt liv
• du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel
• du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel
• dina lungor ska fungera som de ska

Då det är vanligt förekommande med astma i Sverige så är det också så att du kan räkna med att du kommer att må avsevärt bättre efter det att en utredning gjorts och rätt behandling satts in.